Under denna sektion samlar vi information och aktuell forskning inom veteranhälsa, militär- och civil identitet, PTSD, moraliska skador och existentiell hälsa. Dels i form av artiklar och publikationer som Svenska Soldathemsförbundet själva står bakom, dels i form av tips och länkar till vidare läsning. Vi hoppas i och med detta att kunna bidra till en ökad kunskap om och förståelse för dessa diagnoser och områden.

Civila och militära identiteter har vissa likheter, men vid en jämförelse finns också stora skillnader. Militära identiteter upplevs till exempel ofta som starkt meningsbärande utifrån sin betoning av det kollektiva, medan civila identiteter snarare betonar det individuella. För många som stannar kvar i gröna kläder är den militära identiteten också något av ett ”kall”. Detta kan göra det svårt att hitta en meningsfull och bärande identitet som civil vid en övergång från ett militärt till ett civilt liv.

Detta är en av de utmaningar som soldaten eller veteranen kan stå inför, andra är de olika former av psykiska ohälsa som kan drabba den som varit med om eller bevittnat svåra händelser.

De flesta kliniker och forskare är idag eniga om att post-traumatisk stress disorder, PTSD, är en alltför begränsad beskrivning och diagnos för de psykologiska efterverkningar som tjänstgöring i kris-, krig- och katastrofområden kan medföra. Främst i Nordamerika, men alltmer i Europa och även Sverige, har begreppet moraliska skador fått spridning, som en kompletterande förklaringsmodell till psykisk ohälsa bland veteraner och civil insatspersonal.

Moralisk skada brukar beskrivas som ett överskridande av en individs etiska och moraliska gränser. Även om uttrycken för PTSD och moraliska skador ofta samexisterar, och dess symptom till viss del kan sägas överlappa, har de moraliska skadorna en annan dimensionell bakgrund, än det rädsle-baserade trauma som PTSD utgör.

Den definition av moraliska skador som har kommit att dominera debatten, och som den amerikanska veteranadministrationen använder sig av, är att se moraliska skador som “The prolonged negative emotional, psychological, behavioral, spiritual and social’ ramifications of perceived acts that transgress deeply held moral beliefs and expectations” (Litz et al., 2009, p. 695).

Den problematik du i efterhand lider av är då inte i första hand kopplad till ångest, utan till skuld eller skam. Detta innebär också att det är svårare att tala om, och svårare att behandla. Även triviala överträdelser som inte ledde till någon reell skada för någon, kan resultera i starka skuldkänslor. Moraliska skador har dessutom ofta djupgående, transformativ inverkan på våra identiteter; ”Vem är jag efter att detta har skett?”.

Av de amerikanska veteraner som söker vård, föredrar vissa själavårdande samtal med en religiös företrädare, före klinisk behandling. Moraliska skador är heller inget unikt för militär personal. En speciell form av moraliska skada som kommit att diskuterats i kölvattnet av Covid 19 pandemin, är exempelvis hur vårdpersonal påverkades av att arbete med bristande skyddsutrustning och rutiner, och i många fall på ett sätt som överskred deras etiska – och professionella standards. Det finns beträffande moralisk skada sannolikt ett stort mörkertal. Idag saknas en evidensbaserad behandling för civila (för militär personal, se Adaptive Disclosure).