Soldathemsverksamheten i Sverige tar sitt avstamp i nykterhetsrörelsens och väckelsens tid, genom makarna Carl August Andersson och Natalie von Meijerhelm som 1876 började samla soldater på lördagskvällarna i en gammal kroglokal i Stockholms fattigkvarter. Denna tid i historien kom att bli känd för såväl frihetstankens genomslag som konventikelplakatets avskaffande, vilket möjliggjorde att fristående församlingar tillsammans med arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen nu kunde bana väg för det demokratiska genombrottet.
Folkrörelsernas samhällsansvarstagande funktioner låg helt i fas med med ett utbrett behov av social omsorg, särskilt i de lägre samhällsskikten – fattigdom, supande och brist på framtidstro var omfattande bieffekter i industrialiseringens fotspår.
Genom makarna Andersson/Meijerhelms sammankoster erbjöds soldaterna ett alternativ till dryckenskapen som fritidssysselsättning. Bevekelsegrunden för denna soldatmission utgick från den kristna omvändelsetanken vilken skulle spridas ”till Kronans män till tro och livsgemenskap med Gud”.
Några år senare konstituerandes Föreningen Soldaternas Vänner i Stockholm, den 22 juni 1877. Merparten av de som gick i spetsen för bildandet av föreningen fanns representerade i de högre stånden och stod alla under inspiration och påverkan av stockholmsväckelsen och den engelske väckelsepredikanten lord Radstock.
Året därpå hade liknande föreningar bildats på ett antal regementsorter i Sverige och 1899 förverkligades Förbundet Soldaternas Vänner, som blev ett samarbetsorgan för de nybildade föreningarna. Förbundets uppgifter var i första hand sammanhållande och administrativa men bestod även i att ge soldathemmen inspiration i sitt arbete. Dess förste ordförande blev general Axel Rappe, vilken kom att sitta på posten fram till 1918. Därefter valdes prins Oscar Bernadotte till ordförande, ett uppdrag han innehade i 20 år fram till 1938.
Folkrörelsens tid samt de kollektiva insikter som föregick det massiva engagemanget till socialt ansvarstagande (vilket också innebar starten på soldathemsrörelsen), är viktig att minnas. Inte som en historisk enskild händelse utan som en påminnelse om betydelsen av det civila samhällets förmågor att läsa av, förstå och ge ett svar på sin samtids utmaningar.
Som det brukar sägas; det är, genom att förstå sin historia som vi tillsammans kan skapa vår framtid.
Under perioden 1880 fram till idag har en stor mängd besök ägt rum på det dryga hundratalet soldathem som från tid till annan bedrivit verksamhet runt om i landet. Till soldathemmen gick soldater och sjömän för att dricka en kopp kaffe, skriva ett brev, besöka andaktsrummet, samtala med föreståndaren, låna böcker, delta i en studiecirkel, lyssna på en föreläsning – eller för att få en lugn plats för egna studier.
I krönikan ”Soldathemsrörelsen i Sverige” får vi följa organisationens utveckling alltsedan starten 1876. Genom nedslag i historien beskriver författaren Rolf Granstrand soldathemmens historiska funktion i rollen som civil mötesplats, folkbildare och förkunnare för landets miljontals värnpliktiga. Även transformeringen; från indelningsverkets dagar till värnplikt – från stad till hed, belyses där soldathemmens betydelse för legitimeringen av ett från början kritiserat personalförsörjningssystem (plikten), ges en intressant förklaring.
Under början av 1900-talet växte ett stort antal soldathem fram runt om i landet i anslutning till förbandens kaserner. Hemmen tillkom efter omfattande insamlingar och frivilliginsatser. Krönikan ger eldsjälarna och portalfigurerna bakom dessa insatser ett ansikte. Likaså den lokalt förankrade uppslutningen bakom soldathemmens tillblivelse och verksamhet, vilken präglade alltifrån förbandschefernas till de lokala föreningarnas och församlingarnas engagemang.
Även Soldathemsrörelsens nära band till såväl Kungahuset, krigsmaktsledningen, Riksdagen samt Svenska kyrkan och frikyrkorörelsen åskådliggörs. Band som har kommit att påverka frågor som bland annat berör militär själavård och den politiska debatten om giltiga skäl för ansökan om vapenfri tjänst.
Ett nutida kapitel avhandlar den omfattande soldathemsverksamhet som bedrivs runt om i landet idag. Möjligheten att skriva brev och låna en telefon är idag ersatt med trådlös uppkoppling. Folkbildningsfrågan är fortsatt viktig genom studie- och karriärväxlingsstöd. De sociala frågorna som varit bärande för rörelsens arbete sedan starten har idag fått en ny innebörd i det professionella stödet gentemot soldaten, veteranen och deras anhöriga. Soldathemsföreståndarens roll är lika viktig nu som då. Likaså möjligheten för tjänstgörande soldater att få en stunds avkoppling i en civil miljö och dricka en kopp kaffe.
Kostnaden för krönikan är 300 kr. Fraktkostnad om 89 kr tillkommer. Överskottet vid försäljningen går oavkortat till vårt stödarbete gentemot soldat, veteran och anhörig.
Krönikan är inbunden i rött klot med band i guld och rött och utgiven i en begränsad upplaga och kan köpas genom att formuläret här intill fylls i.
När du skickat iväg formuläret och fått ett bekräftelsemail av oss sätter du in beloppet på bankgirokonto nr: 641-8495. Märk betalningen med för- och efternamn samt ”krönika”. Vi skickar boken till den adress du angivit, så snart vi ser din inbetalning.
Känner du någon som skulle vara intresserad av vår krönika? Tipsa dem gärna genom att dela denna sida.
Om du inte kan logga in eller har förlorat ditt lösenord klicka då här.
Om du ändå inte kan logga in, kontakta info@soldathem.org.
