Vad är bakgrunden till projektet?
I samband med internationella militära insatser ställs officerare och soldater inför en variation av tjänsterelaterade stressorer, däribland traumatisk händelseexponering. Svensk veteranforskning visar att en majoritet av svenska officerare och soldater som tjänstgjort internationellt mår förhållandevis bra, både psykiskt och fysiskt. Det finns dock forskning som visar att en mindre grupp veteraner har betydande psykiska och fysiska problem. En nyligen genomförd registerstudie (Aux Analysis, 2023) har undersökt förekomsten av PTSD-diagnos (post-traumatisk stresstörning) bland utlandsveteraner. Resultaten visar att risken för att få en diagnos är högre bland de som tjänstgjort utomlands (1990-2018) jämfört med matchade kontrollgrupper som inte deltagit i internationella insatser.
Trots att PTSD generellt sett är välstuderat i en amerikansk militär kontext, vet man mindre om dess förekomst och vilka specifika variabler som kan associeras med PTSD bland svenska militära utlandsveteraner.
På senare tid har man dessutom blivit alltmer medveten om att de emotionella och psykologiska implikationerna från att ha erfarit svåra situationer är komplexa och att vissa psykologiska förändringar inte kan förstås utifrån den referensram som PTSD erbjuder. Även om PTSD-relaterade symptom reduceras, visar forskning hur en inre konflikt kan kvarstå, varpå lidande i termer av till exempel skuld och skam fortsätter att plåga individen.
Moralisk skada utgör en specifik typ av trauma, som till skillnad från rädsla, karaktäriseras av skam, existentiell kris och tillitsförlust, som riskerar att uppstå till följd av att individen anser sig ha begått, misslyckats att förhindra eller bevittnat handlingar som överträder djupt hållna värderingar. Forskning visar att moraliska skador ofta återfinns hos militär personal med PTSD, givet att traumatiska militära erfarenheter tenderar att skapa etiska dilemman. I likhet med ovan, vet man ganska lite om de hälsorelaterade effekterna av, samt vilka variabler som kan associeras med, moralisk skada bland svenska militära utlandsveteraner.
Både PTSD och moralisk skada utgör viktiga hälsoutfall genom att ofta handla om långsiktiga, negativa hälsotillstånd som associeras med betydande funktionshinder inom viktiga områden såsom interpersonella relationer och yrkesutövning, samt livskvalitet och generellt välmående.
Syftet med det projekt som vi genomför är att bidra med fördjupad förståelse av hälsa efter deltagande i svenska internationella militära insatser, med ett specifikt fokus på PTSD och moralisk skada. Vi avser undersöka upplevelsen av insatsrelaterade besvär vad gäller PTSD indikation och moralisk skada, även vilka individ- och arbetsorganisatoriska, särskilt ledarskapsrelaterade, förhållanden som kan vara av betydelse för att förebygga och hantera PTSD indikation och moralisk skada.
Har du stött på några speciella utmaningar under arbetets gång?
Egentligen inte. Det kan dock vara en utmaning att bestämma vilka variabler man vill inkludera i en enkätundersökning då enkäten ju inte får vara för omfattande. Men det har vi hanterat genom att genomföra ett flertal reanalyser på data från tidigare projekt, även litteraturstudier eller sammanfattningar av tidigare forskning, under projektets första år, för att få en bra grund att värdera och besluta om vilka variabler vi anser är mest relevanta att inkludera i studien.
Var någonstans i projektet befinner du dig just nu? Vad arbetar du med för stunden?
Studien genomförs som en enkätstudie. Med stöd från representanter för FM Veterancentrum görs rekryteringen av potentiella respondenter inom gruppen militära utlandsveteraner. 6000 personer har på slumpmässig basis valts ut (inom tre olika grupper baserat på för hur länge sedan man genomfört internationell militär insats).
Den större enkäten har precis skickats ut i dagarna. Den kommer att följas upp med ett påminnelsebrev om några veckor. När data väl samlats in ska vi påbörja analysarbetet.
Vad hoppas man på att det ska resultera i?
Projektets resultat förväntas ge kunskap om hur utlandsveteranerna själva mår idag (hälsa och välmående). Vi har valt att gå ganska långt bakåt i tiden för att inkludera potentiella respondenter som tjänstgjort också i FM tidiga insatser utomlands. Det finns ett stort värde i att förstå hur de som tjänstgjort både nyligen och längre bakåt i tiden upplever sig må idag.
Planen är också att avsluta projektet med en åtgärdsinriktad studie baserat på projektets sammantagna resultat. Syftet är att utveckla stödmetoder som kan bidra till att förebygga och lindra/hantera PTSD indikation och moralisk skada i relation till den specifika undersökningsgruppen. Då kunskapsläget idag är större vad gäller stöd för att hantera PTSD-relaterade besvär, kan det bli aktuellt med ett något större fokus på moraliska skador. Forskning visar nämligen att man vid hantering/behandling av mental ohälsa sällan beaktar eventuell förekomst av så kallade moraliska skador. Detta är förvisso inte konstigt i sig, givet att forskningsfältet ju är relativt ungt, men väl så viktigt att adressera. Studien har bland annat en ambition att validera ett befintligt mätinstrument för hur man kan ”screena för” eventuell förekomst av moraliska skador.
PTSD är ju en klinisk diagnos som sedan lång tid förknippats med utlandsveteraner. Hur känt bedömer du att begreppet moralisk skada är i Sverige 2023?
PTSD är, som du säger, en väletablerad klinisk diagnos med en väl definierad symptombild som utgör ett dominerande perspektiv i internationella studier och vetenskapliga tidskrifter på ohälsa relaterat till militär verksamhet.
På senare tid har man dock blivit alltmer medveten om att de emotionella och psykologiska implikationerna från militär verksamhet kan vara komplexa och att vissa psykologiska förändringar som individen upplever inte kan förstås utifrån den referensram som PTSD erbjuder. Moralisk skada är ett relativt nytt begrepp, men det genomförs allt fler studier där man undersöker hur moralisk skada bör förstås, definieras och avgränsas.
I dagsläget finns till exempel ett flertal forskare och praktiker i Sverige som tittar närmre på just moralisk skada kopplat till militär verksamhet utifrån olika perspektiv och med stöd av olika metodologiska angreppssätt. Likaså internationellt skulle jag säga att ett växande antal forskare intresserar sig för just moralisk stress och moraliska skador relaterat till militär verksamhet. Det kan i sammanhanget nämnas att jag deltar i en Nato-forskargrupp (HFM-352-T-RTG), Moral Challenges in the Future Security Environment (FSE): Guidance for Leaders, där forskare och praktiker från ett stort antal länder tittar närmre på just dessa frågor.
Hur kom det sig att du valde denna bana?
Jag började på Försvarshögskolan 2005, för snart 20 år sedan. Jag hade då studerat och intresserat mig för internationella relationer, diplomati och utrikes- och säkerhetspolitisk analys, samt organisation, ledarskap och stress. När jag då såg att man sökte medarbetare kändes det naturligt att söka. Jag trivs mycket bra på Försvarshögskolan, både med arbetsuppgifter och kollegor.
Vad är det mest givande med ditt jobb?
Jag arbetar dels med forskning – som jag brinner mycket för, dels med utbildning av blivande och yrkesverksamma chefer inom FM, men även inom sektorn för försvar, krishantering och säkerhet i stort. Det är mycket givande att arbetet innehåller ett stort antal varierade arbetsuppgifter och att man möter många människor.
På Försvarshögskolan, som ju är ett universitet, arbetar vi mycket nära FM och totalförsvaret. Det känns meningsfullt med ett arbete där man förhoppningsvis kan bidra, om än i mycket liten skala, till sektorn för försvar, krishantering och säkerhet och ett säkrare samhälle.
