Till innehållet

Uppskattade veteranvandringar i Linköping

Veteranträffarna varannan måndag på Linköpings Soldathem, Ryttargårdskyrkan, har under några år varit en populär samlingspunkt för veteranerna i trakten. Men Göran Nordfeldt, föreståndare vid Linköpings och Malmens soldathem, såg ett behov av att hitta fler sätt att umgås, och under hösten drog han igång ”veteranvandringarna” i Vidingsjö som snabbt blev populära.

Göran berättar att vandringarna, som anordnas i samarbete med Fredsbaskrarna Östergötland, egentligen är resultatet av en kombination av omständigheter. Dels att han såg behovet av ett nytt forum för träffar under jämna veckor, de veckor då man inte ses på soldathemmet, dels att han inspirerades av en text om pilgrimsvandringar.

– Idén dök upp när jag läste Steg på vägen, den nya antologin som Soldathemsförbundet släppte i våras. I den finns det ett avsnitt som handlar om pilgrimsvandring. Eftersom jag gillar att vandra både i fjällen och hemmavid samt att jag gjort varianter på pilgrimsvandringar väcktes tanken på att skapa någon form av veteranvandring. Jag pratade med några veteraner om idén samt med Jesper och Andreas på förbundet, och samtliga var positiva till idén. Då var det bara att ta ett steg framåt och nu är vi i full gång!

Tisdagar jämna veckor strålar man samman vid Vidingsjö motionscentrum vid 13-tiden. Vidingsjö är en bra utgångspunkt, menar Göran, då det finns många olika motionsspår att välja på. En del vill gå längre och en del kortare, och Göran misstänker att de framgent kommer att få dela in sig i olika grupper, beroende på hur långt och hur snabbt man vill gå. Det finns också gott om fina grillplatser i Vidingsjö, och de som inte vill vandra alls blir ansvariga för att sätta igång grillen.

 

Några äldre män grillar korv och samtalar
Goda samtal vid grillen.

– När väl vandrarna kommit tillbaka efter en promenad på omkring 3 kilometer är grillen tänd och ibland är korven redan på grillgallret. Det finns bra med sittplatser och där blir det en god stund med korv, som alltid smakar bra när man är ute, samt gemenskap och samtal. Givetvis blir det en kopp kaffe och något gott till det som avslutning. För de som vill gå lite längre ges möjligheten att ta en slinga till efteråt.

Efter att vandringarna dragit igång på höstkanten blev de snabbt uppskattade. Första gången dök fem veteraner upp, andra gången några till, och nästa gång ännu några till. Göran tror att det dels handlar om en önskan om att röra på sig, dels att det händer något annat när man umgås och samtalar utomhus, under rörelse, jämfört med när man sitter inomhus kring ett bord.

 

Några älsdre män promenerar längs skogsväg.
Goda samtal längs motionsspåret.

– Någon sa att män nog har svårare att hitta olika sätt att umgås.* Med vandringarna skapas en möjlighet för veteranerna att lära känna varandra på ett annat sätt, än att ta del av olika föreläsningar eller andra missioner som man gör vid träffarna på soldathemmet. Vandringen skapar ett sammanhang, en aktivitet, där vi delar livet med varandra. Det jag själv märker är att samtalen sätter igång direkt när man börjar vandra och här blandas det och ges om både högt och lågt. För min erfarenhet säger att när man går tillsammans skapas möjligheten att prata om det som ligger djupare inom en. Det är inte lika spänt eller jobbigt att prata som när man sitter vid ett bord med en samtalsledare. Genom skratt, skämt och god gemenskap finns förutsättningen att prata om livet och dess glädje och problematik.

Göran berättar också att han under de senaste gångerna lyft fram en fundering, en frågeställning, innan man börjat vandra. Det kan till exempel vara frågor som ”hur skapas/vad är gemenskap?” eller ”vad är det för skillnad på FN idag mot när ni var ute på mission?”.

– Frågan kan ligga till grund för samtalet medan man går eller startar grillen. När vi återsamlas är det naturligt att gå varvet runt och se hur man tänker eller funderar kring frågeställningen.

Han lyfter ett specifikt samtal under hösten som blev särskilt lyckat.

– Det var ett barnbarn till en veteran som var med en av gångerna. Hon var väldigt nyfiken av sig och undrade vad det var för anledning som gjorde att de åkte ut på mission en gång i tiden. Alla fick lov att svara, ingen kom undan. Men det gav en fördjupning och ett samtal som blev så där härligt, underbart och positivt! Vet att många gick hem från den vandringen med ett riktigt glatt hjärta.

– Veteranvandringarna har överträffat alla mina förväntningar, avslutar Göran. Dels har det varit fler än vad jag trodde som kommit med. Dels har responsen på helheten varit väldigt bra. Det händer något när man vandrar!

 

* Självklart välkomnas ALLA veteraner till vandringarna, även om det hittills mest varit män som dykt upp!

Tillbaka till aktuellt