Den allmänna inställningen bland soldathemsföreståndarna tycks vara att kommer frågan om att göra något under en dag för ukrainska fältsjukvårdare, då kavlar man upp ärmarna och gör plats i kalendern, hur fullspäckad den än är. Man steker mängder med hamburgare, bjuder på godis och ordnar med någon form av underhållning – denna gång var det trubaduren Mats Persson från Enköping, som utan att blinka tog ledigt från sitt ordinarie jobb som sjuksköterska för att spela och sjunga pro bono under dagen.
Även om hamburgarna, stekta utomhus på muurikka av föreståndare Fredrik Kings, är fantastiskt uppskattade, är det just detta, att förmedla känslan av självklart stöd och att ”vi finns vid er sida” som är det viktigaste.
Andrii, som till vardags arbetar vid fronten som ställföreträdande gruppchef, är en av de drygt 130 deltagarna. Han lyfter fram detta med att känna stödet från svenskarna som en viktig bit under dagarna här:
– Jag hade inga förväntningar alls när jag åkte, men nu är jag väldigt glad att vara här. Att få uppleva den svenska naturen och mentaliteten, och känna det starka stödet. Det gör att man får ny motivation att åka tillbaka och uträtta bra saker i Ukraina.
Han berättar att han i slutet av förra året blev skadad, men inte velat dra ned på tempot i arbetet. Hans grupp arbetar med first stage-evakuering, vilket innebär riskfyllda dagar vid fronten med bland annat hög risk för drönarattacker. Andrii säger även att han frivilligt brukar anmäla sig för de allra mest riskfyllda uppdragen som ingen annan vill åka på, och att han misstänker att det är därför hans överordnade skickade honom på denna rehabiliteringsresa.
– Jag tror att dom tycker att jag behöver lugna ner mig och vila.
På frågan om han upplever att han får återhämtning under de här dagarna säger han att han passar på att gå till gymmet varje dag. Att det är att träna för att bli starkare som är det centrala för honom.
Larissa, som arbetar för Repower och hjälper till att tolka vid samtalet med Andrii, skakar på huvudet när hon hör hans ord. Det är inte det här som är organisationens egentliga syfte.
– Vi vill erbjuda ”lyxen” att under dom här dagarna få sova i trygghet, och kunna veta vad som ska hända dagen efter.
Utöver trygghet, vila och återhämtning anordnas utflykter, aktiviteter och träningsmöjligheter i form av exempelvis yoga. En del av aktiviteterna är frivilliga, andra obligatoriska. Ett viktigt inslag är också samarbetet med organisationen ”Free Choice”, vars psykologer alltid är med på rehabiliteringsresorna och bidrar med stöd och kunskap.
– Bland annat får man lära sig hur man hjälper sig själv eller andra vid en panikångestattack, berättar Larissa. Det här är enormt värdefull kunskap, och tidigare deltagare har återkopplat och berättat om hur de tack vare att de kunnat häva en panikattack har kunnat fungera i en kritisk situation och därmed rädda liv.
Repower startade sin verksamhet i december 2022 och har sedan dess regelbundet genomfört rehabiliteringsprojekt i främst Sverige och Danmark. Till en början handlade det om kanske ett projekt i kvartalet, medan det på senare tid varit snarare ett i månaden. Förra månaden genomförde man också det hittills första rehabiliteringsprojektet på plats i Ukraina, där man samlade tidigare deltagare som varit i Sverige eller Danmark.
För närvarande håller man även på att bygga ett eget rehabiliteringscenter i Ukraina, där man hoppas på att kunna ta emot cirka 300 personer i månaden. Behoven av denna typ av rehabilitering är ofantligt, vilket man inser när man tänker på att det i nuläget finns omkring 30 000 fältsjukvårdare vid fronten som dagligen möter svåra skador, lidande, våld och död. Att flertalet av dem riskerar att drabbas av utmattning, ångest eller depression behöver knappast nämnas.
Att Repowers insatser ger resultat är något man tydligt kunna se. Larissa berättar att psykologerna från Free Choice, som är specialister på att möta militär personal, genomför en enkät om psykisk hälsa vid inledningen av varje rehabiliteringsprojekt. I slutet av vistelsen får deltagarna fylla i en ny enkät, och man kan då tydligt se att nivåerna på exempelvis ångest och depression sjunkit.
Larissa berättar även om ett pågående konstprojekt som är relaterat till att synliggöra effekten av rehabiliteringen:
– I början av rehabiliteringen när deltagarna precis anlänt fotar man dem. Sedan tar man ett nytt foto efter 10 dagar, och kan då se tydliga skillnader. Deltagarna ser gladare ut, de ler oftare. Man kan även se en förändring i hur de kommunicerar med varandra. De är mindre slutna.
Rehabiliteringsresorna innehåller också värdefullt erfarenhetsutbyte mellan ukrainska och svenska läkare och sjukvårdare. Under en dag får deltagarna träffa svenska ”kollegor” och berätta om sina erfarenheter och förklara hur situationen vid fronten faktiskt ser ut. Det här är ännu en viktig del i att känna att man inte står ensamma, att det finns ett starkt stöd och gemenskap att luta sig mot i andra europeiska länder. Bland andra veteraner, andra sjukvårdare, eller helt enkelt andra medmänniskor.
Här kan du läsa mer om Repowers arbete, och hur du som privatperson eller organisation kan vara med och bidra.
