Tanken är alltså att den värnpliktige inte själv ska behålla ljuset, utan ta med det till de nära och kära där hemma. Att tända ett ljus och sända en tanke till en närstående som gör sin värnplikt långt från hemmet, skapar känslan av att avståndet är mindre.
Ett av de soldathem som arbetar aktivt med anhörigljusen och ser ett värde i detta är Kvarns Soldathem. Föreståndare Göran Nordfeldt berättar att man brukar dela ut ljusen i samband med introduktionen på soldathemmet, och att det brukar vara ett uppskattat inslag.
– När de nya värnpliktiga kommer till oss, några veckor efter inryck, har vi en introduktion där vi informerar om vad soldathemmet är och vad vi står för. Vi berättar vilka möjligheter som finns och vi visar runt i soldathemmet. Därefter bjuder vi på fika och svarar på frågor som brukar dyka upp i samband med rundvandringen. I slutet av introduktionen tar jag fram ett anhörigljus och berättar om det. Jag läser det som står på etiketten på ljusets förpackning och säger att ”nu ska ni få ett varsitt ljus om ni vill!”. Jag förklarar att det är Soldathemsförbundet som bjuder på det och att syftet är att man ska ta med det och ge bort det till någon man tycker om. Tanken är att när den personen sedan tänder ljuset så tänker den på dig! Du är inte bortglömd, du finns med. Ljuset står för hopp, gemenskap och värme.
Göran brukar även nämna att de alltid har ett ljus tänt i soldathemmets andaktsrum, och att den som vill får tända ljus för saker som man tycker är jobbiga, bekymmer som man brottas med eller saker man är tacksam över.
– Det vi märkt är att kopplingen till andaktsrummet blir helt naturlig och att fler tänder ljus där.
Göran berättar att alla värnpliktiga hittills har valt att ta emot ljuset, och att många kommer och tackar för det och visar genuin glädje och tacksamhet. Det är även flera som undrat om de kan få ett ljus till när det första är nedbrunnet. De brukar då svara att alla får ett ljus var, och att man sedan kan ta vilket ljus som helst för att använda som anhörigljus.
Göran menar vidare att det i början av grundutbildningen är väldigt mycket krav, och att det då som värnpliktig kan kännas fint och värdefullt att få något utan krav på motprestation.
– Det visar vad soldathemmet vill vara och att man får komma hit precis som man är. Soldathemmet vill ge hopp, gemenskap och värme. Det blir därför så fint och naturligt att få dela ut ljus till var och en. Det blir även en tydlig vetskap om att man inte är ensam.
